Extremt väder och naturolyckor

Extremt väder och naturolyckor kan orsaka störningar i samhällsfunktioner och orsaka risker för människor. Det kan ske både i Sverige och utomlands.

I naturen skiftar vädret normalt. Men ibland slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor som kan få konsekvenser för bland annat strömförsörjning, telekommunikationer, transporter och mycket annat.

Gräs- och skogsbrand

Vid torka ökar brandrisken i skog och mark. Är du osäker på brandrisken, så kontakta räddningstjänsten i kommunen innan du eldar.

Gräsbränder kan sprida sig mycket snabbt och vara svåra att släcka. Under våren ökar brandrisken i gammalt torrt fjolårsgräs. Risken för gräsbrand är särskilt stor på eftermiddagen när gräset har torkat. När det blåser kan elden spridas snabbt. Hastiga väderomslag kan göra att risken för gräsbrand snabbt kan ändras och lokala variationer i brandrisk kan vara stora.

Skogsbränder kan uppstå på grund av eldning, skogsavverkning, gnistor från tåg eller blixtnedslag. Vid långvarig torka, då även djupare markskikt är uttorkade, kan en antändning leda till att en svår brand utvecklas. Även om brandriskprognosen visar ett lågt värde kan det vara olämpligt att elda om det har varit torrt i markerna länge. Det kan vara mycket farligt att gå ut i skogen efter en skogsbrand. Kontakta räddningstjänsten i din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Brandrisk och Eldningsförbud

För att ta reda på brandrisken finns flera olika sätt. Bland annat går det att ringa räddningstjänstens automatiska telefonupplysning för att få reda på vilken skogsbrandrisk som råder samt om det är eldningsförbud. Telefonnumret dit är: 023-48 88 62.

Mer information om brandrisk och eldningsförbud finns mellan 27 april och 30 augusti att läsa här

Höga temperaturer

Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ha andra följder för samhället. SMHI kan varna för höga temperaturer, till hjälp för exempelvis sjukvården.

Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar.

Intensiv värme kan också få andra konsekvenser för samhället, till exempel genom ökad belastning på elförsörjningen, transportstörningar och långvarig värme kan öka risken för skogsbränder.

Varningar vid hög temperatur

SMHI kan utfärda en varning för höga temperaturer. Syftet är att bland annat vården lättare ska kunna minska negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Flera länder använder varningssystem för höga temperaturer. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har beredskap för värmevarningar under perioden maj till september.

Meddelande om höga temperaturer

Vid en förväntad högsta temperatur på minst 26 grader tre dagar i följd skickar SMHI ut ett meddelande till alla landsting, länsstyrelser samt utvalda myndigheter. Meddelandet läggs även ut på SMHI:s hemsida.

Klass 1-varning för mycket höga temperaturer

Om den högsta temperaturen varje dygn bedöms bli minst 30 grader tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Varningen läggs ut på SMHI:s hemsida.

Klass 2-varning för extremt höga temperaturer

Om en klass 1-varning är utfärdad och perioden med minst 30 grader kan bli längre än fem dygn utfärdas en klass 2-varning. Det samma gäller om temperaturen bedöms bli minst 33 grader i tre dygn eller mer. Även klass 2-varningar läggs ut på SMHI:s hemsida.